2025 går mot sitt slut och Musikcentrum Östs avslutande #åsikt ser tillbaka på året och speglar det genom vårt arbete med musik för ung publik. Av de medlemmar vi marknadsför på vår hemsida är 70 akter verksamma inom musik för barn och unga, ett område som tillhör Musikcentrum Östs kärnverksamhet. I en kommande “åsikt” kommer vi att gå i klinch med kulturpolitiken på området på lokal, regional och nationell nivå. Men här kommer en exposé över en rad insatser som vi står bakom eller är medarrangörer till.

I januari såg årets första Efterhängs-konsert dagens ljus. Sammanlagt blev det 42 Efterhäng hos 11 arrangörer under året. Projektet initierades ursprungligen av vår medlem Micaela Gustafsson och nästa år firar ”en barnkonsert mitt i vardagen” tioårsjubileum. Grundtanken med Efterhäng är att riva ner barriärer i form av tid, pengar och resor och placera livemusiken mellan förskolans slut och kvällens nattning. För oss är Efterhäng, utöver konserter för barnpubliken och gig för våra medlemmar, också en återkommande möjlighet för bokare att se våra artister i sitt rätta element – inför en barnpublik.

Fyra gånger per år skickar vi ut nyhetsbrevet om alla medlemmar som arbetar inom Skapande skola. Det första går ut i februari då ansökan öppnar hos Kulturrådet. Musikcentrum Riks (samarbetsorganisation för Musikcentrum Öst, Väst och Syd) har kartlagt och sammanställt kontaktuppgifter till alla 290 kommuners Skapande skola-samordnare och lyfter våra professionella akter som specialiserat sig att jobba inom Skapande skola gentemot kommunerna via nyhetsbrev och hemsidan Skapande skola Musik.

I arbetet med Skapande skola har vi både haft dialoger med våra medlemmar och genomfört en enkätundersökning. Vi ser att systemet för Skapande skola skiljer sig kraftigt mellan Sveriges kommuner vilket försvårar för de som skapar kulturen att arbeta långsiktigt. I vår egen kartläggning har vi också sett att i vissa kommuner saknas samordnare och att några kommuner inte ens har kännedom om att bidraget finns.

Liksom i övriga delar av kulturlivet vilar systemet ofta på enskilda eldsjälar som ska motivera och driva projekten i skolorna. De har ofta en utsatt situation för att driva igenom att skolorna lägger tid och pengar på Skapande skola. Dessutom är ersättningen för kulturskaparna inte alltid i paritet minimitariffer och branschpraxis vilket gör att vår bild av Skapande skola fortfarande är kluven. Vi ser både en stor potential men också betydande strukturella problem i hur Skapande skola fungerar i praktiken.

Under våren samarbetade vi för andra året med Kulturförvaltningen i Region Stockholm kring en inspirations- och utbudsdag för det subventionerade utbudet i regionens Kulturkatalog. Denna satsning har betytt oerhört mycket för oss när det gäller att skapa närmare kontakt med arrangörer av musik för barn- och unga. Något som skiljer vår utbudsdag från många andra är att vi har infört ersättning till de artister som framträder under dagen. Frågan om huruvida showcase ska ersättas eller inte har debatterats flitigt internationellt, men som intresseorganisation ser vi dessa framträdanden som arbete som ska avlönas, likväl som teknikerna under dagen eller cateringpersonalen som fixar fikat.

Apropå fika så har vi även infört ett nätverksmingel under utbudsdagen för att skapa utrymme för samtal mellan bokare och artister. För att inte enbart de akter som valts ut att framträda ska få möjlighet att möta arrangörer bjuder vi in alla musiker som arbetar i segmentet. Det här samarbetet fortsätter under 2026 och om du är en artist som spelar för barn och unga, en bokare eller arrangör så är du välkommen att anmäla dig här: den 11 mars på Dieselverkstaden i Nacka.

Under året som gått har vi genomfört en rad individuella samtal med våra medlemmar för att lyssna, ge råd och stöttning. Många vittnar om en ökad arbetsbelastning till följd av nya system för subventionerad barnmusik i Stockholmsregionen. En av de viktigaste faktorerna är att länsmusikens uppdrag har förändrats när de uppgått som en integrerad del Region Stockholm och därigenom går från aktör till bidragsgivare.

Det är positivt att musiken nu jämställs och samordnas med övriga kulturformer men vad som är viktigt att påpeka är att det inte längre finns någon regional instans i Stockholmsregionen som arbetar med samordnad förmedling och turnéläggning av musikproduktioner. Detta ansvar har i stället lagts på de enskilda kulturaktörer som får subventionerna. I praktiken innebär det att de 497 kulturaktiviteter - varav 80 är musik - i Kulturkatalogen själva måste kartlägga och sköta bokningsarbete gentemot skolor och andra arrangörer. Systemet förutsätter dessutom att kulturaktören kan identifiera rätt beställare, trots att mandat, budgetansvar och beslutsprocesser varierar mellan kommuner och skolor.

I avsaknad av samordnad förmedling måste varje enskild kulturaktör nu kartlägga och kontakta ett stort antal möjliga beställare på egen hand. Vad detta innebär för inköparnas mailboxar är lätt att förstå. Och det är en förklaring till varför en av våra medlemmars 485 mejl endast ledde till två föreställningar. Det här är något som behöver förändras både för inköpare och kulturaktörer i region Stockholm. Det handlar både om att offentliga medel skall resultera i så mycket kultur som möjligt, och att offentliga stödsystem behöver fungera i bokare och inköpares vardag.

Ett annat problem som våra medlemmar lyft är tidsläggningen av själva stöden. Kulturaktörer tvingas antingen sälja in sina föreställningar utan att veta om de har subvention, eller vänta på besked om subventionsstöd, vilket ofta kommer först när skolornas planering redan är klar. När subventionen väl beviljas är det alltså i praktiken för sent att boka. Ett resultat av detta är att många varit tvungna att lämna tillbaka onyttjade subventioner – det leder till färre föreställning men kan i förlängningen ge en felaktig bild av att stödet inte behövs och dras ned. Vi jobbar nu med ett förslag till regionen hur vi kan förbättra systemet. Det kommer alla att tjäna på.

Kontakten med våra medlemmar är det som driver vår verksamhet och är i livssituationen som konsten och kontakten uppstår. Men också det som ökar vår förståelse av det musikaliska uttrycket. Hur musik ska framföras inför barn är en omdebatterad fråga, men kanske kan man sammanfatta den med att barnpubliken behöver en annan förmåga att hålla rummet än en vuxenpublik? Kvalitet i mötet med barn uppstår genom konstnärers förmåga att läsa publiken, ta ansvar och bära situationen med integritet och närvaro. Här är några av våra liveupplevelser från årets utbud av musik för barn och unga. Vissa kan också bokas med subventioner från region Stockholm.

I Villovägar, ett svängigt litet epos, bärs barnens upplevelse av både berättelsen och den kraftfulla nyskrivna musiken. Musikerna räds varken det sceniska uttrycket eller det svarta och otäcka.

Platt planet är regisserad av veteranen Hanna Kulle från Västanå Teater och Alvina & Gards ljuva musik och obehagliga berättelse om människans girighet är vacker och gripande – och lämnar oss med frågor kring vårt eget ansvar.

I Imse Vimse Mozart får barnen dels ta del av operakonsten, dels en historielektion, men de blir också medförfattare till pjäsen i och med Operaimprovisatörernas förmåga att uttrycka det som händer i stunden i sång. Barnen förstår nog inte hur skickliga sångarna är, men vi vuxna i publiken ler och hisnar när vi hör improvisationen slingra sig fram genom ackorden för att slutligen hitta träffande avslutningsrim.

Rassel Prassel på Fasching under Stockholm Jazz Festival i oktober var en riktig scenjuvel och även utsedd till Årets Barnmusik av tidningen Lira. Veteranen från barnscenen (Per Wernolf från Teater Kung & Drottning) får gestalta Josefine Lindstrands tonsättningar av Hanna Lundströms texter. Material, musiker och framställning – allt är på toppnivå och Pers förmåga att hålla barnens uppmärksamhet mellan låtarna, med hjälp av enbart ett snöre eller en imaginär fluga gör alla i publiken trygga och glada. Proffs!

Alla dessa föreställningar pekar på hur viktig den sceniska närvaron är för barnpubliken – och att det är en fin konst att kunna hålla och balansera en barnpublik. Musiker som är intresserade av att spela för barn och unga bör kunna få regelrätt stöttning i form av regihjälp och mängdträning för provpublik. Vi vill se fler initiativ för att stötta den specialkompetens som musikframträdande för barn innebär och vi kommer fortsätta söka medel för att lotsa underrepresenterade talanger i detta segment in på den så kallade ”barnmarknaden”.

I november 2025 tillsattes regeringens nya utredning om spetsutbildning i musik på grundskolenivå. Utredare är Kammarrättspresidenten Mattias Almqvist och den kommer att presenteras i maj 2026. Att Sverige tappar internationell konkurrenskraft ses som ett ekonomiskt problem och regeringen vill utreda hur elitskolor och tidig talangidentifiering kan införas.

Musikcentrums erfarenhet handlar snarare om att ”det svenska musikundret” är ett resultat av folkbildning, tillgänglighet för alla att spela och musicera på skolor och i replokaler samt en stark musiktradition i föreningslivet. Vi tror att en separat satsning på elitskolor kommer skapa nya barriärer och mer exkludering för de talanger som inte har en naturlig ingång till dem. Bredden kommer alltid att behövas för att skapa spets.

Under 2026 kommer vi fortsätta kämpa emot nedskärningar i de strukturer som historiskt burit det svenska kulturlivet. Vi kommer fortsätta hävda att studieförbund, kulturskolor samt estetiska ämnens rättmätiga plats i grundskolan är det som bygger vår återväxt i kultursektorn, samtidigt som det är avgörande för medborgarens möjlighet att delta i en aktiv demokrati där kultur är något som både bildar och stärker våra själar.

Slutligen vi går nu in i helgerna och ett slitet men ändå starkt argument när musikens egenvärde ifrågasätts är musikens närvaro vid våra högtider. Dop, bröllop, begravningar – vad vore de utan musik? Vad vore julen utan musik? Inte mycket. Det är vår kultur, våra traditioner och våra ritualer som skapar vårt mellanmänskliga sammanhang.

Om du vill komma i riktig julstämning så har vi därför samlat våra medlemmars julmusik i en spellista åt dig. Om du inte firar jul men gillar bra musik så fungerar listan även för dig!  

Med önskan om en god helg och ett riktigt gott och kulturtätt 2026!

Mia Ternström

Koordinator barn & unga, Musikcentrum Öst