Åsikt #58 — om att hantera det som inte går att hantera

Foto: Unsplash

Valya Levchenkos Kolyskova - 22 ukrainska mödrar som lämnat Ukraina eller stannat kvar.

Ibland hamnar man i sammanhang som förändrar en på djupet. Ett sådant sammanhang är våra olika projekt i samverkan med Ukraina, där vi nu är i slutfasen av Resonate UA (RUA). Det är ett talangutvecklingsprogram för ukrainska artister inom folk- och jazzmusik men också för managers och agenter inom dessa genrer. I november 2024 när vi startade RUA, som sker med stöd av Svenska institutet, kunde vi inte föreställa oss att kriget fortfarande skulle pågå två år senare. Faktum är att situationen för Ukrainas civilbefolkning snarare är värre nu än den var 2024. Huvudstaden Kyjiv utsätts för konstanta anfall med missiler, glidbomber och drönare. I veckan inträffade ett av de dödligaste enskilda anfallen mot civila sen den fullskaliga invasionens början, då ett ett hjälpcenter i Komyshuvakha i östra Ukraina attackerades. 55 personer har konstaterats döda och ytterligare 19 befaras finnas i rasmassorna. I Kharkiv, Ukrainas andra största stad, har all konsertverksamhet, från symfoniorkester till dansmusik, rock, och jazz bokstavligen flyttat under jorden. Situationen för frontsoldaterna är på många platser ohygglig.

Siffrorna varierar när det gäller antalet dödade ukrainska soldater men mycket pekar på att det kan vara fler än 100.000, plus tiotusentals civila. Men långt fler är alla de som skadats svårt fysiskt eller psykiskt, både soldater och civila, barn och vuxna, är mer eller mindre traumatiserade av sina upplevelser. Både organisationer på plats och våra samarbetspartners vittnar om hundratusentals människor med amputerade lemmar, förlamningar och kroniska psykiska men efter sina upplevelser. Skilsmässorna skjuter i höjden och den vanligaste reklamen i Kyjiv är antidepressiva läkemedel eller sömnmedel.

När fred eller åtminstone en hållbar vapenvila någon gång kommer så finns det ett ännu större segment av återvändande veteraner, en svårt traumatiserad civilbefolkning och personer med svåra fysiska skador som måste tas omhand. Det här har redan det ukrainska musiklivet adresserat i allra högsta grad och i den ukrainska folksjälen tycks musiken vara ett naturligt verktyg hanterar svåra situationer. Man skriver sånger om de man förlorat och söker tröst i den traditionella musiken.

Men det finns också aktörer som tar detta ett steg vidare. Även om vi i Sverige inte har något som kan jämföras med situationen i Ukraina så ser även vi en utbredd psykisk ohälsa och vi kan självklart lära oss enormt mycket av dem. Även i återuppbyggnaden av Ukraina kommer detta vara en faktor som behöver finnas med i ekvationen. Jag vill här lyfta tre innovatörer som vi har mött i Resonate UA och som vi kommer att bjuda in till Sverige för att möta såväl beslutsfattare inom vården, vårdhögskolor, musikhögskolor och inte minst artister och andra i det svenska musiklivet. Vi arbetar nu med finansieringen av detta men till dess, läs och begrunda:

Frontline Studios:

När den ryska utökade invasionen inleddes i februari 2022 hade Sasha Chemerov en framgångsrik karriär som artist i USA och var bosatt i Los Angeles. Han valde att återvända för att ta värvning. Armén menade dock att han inte var ett renodlat soldatämne men han placerades i Cultural Forces och snart var projektet Frontline Studios ett faktum.

Professionella musiker i stridande funktion i armén samt civila i frontzoner får möjlighet till professionella musikinspelningar i en mobil studio. Förutom att hjälpa dem att upprätthålla sin musikaliska nivå har detta också haft en helt avgörande betydelse för deras mentala hälsa. Se en film om projektet här: Ungefär 17 min in i filmen syns trummisen Oleksandr ”Alex” Seleznov på lite ovanlig percussion set-up. Alex är en av deltagarna i RUA och vi jobbade tillsammans med honom på jazzahead! i år. Läs mer om Alex här:

Victory Beats

En bredare approach på trauma och musik tog Musikterapeuten Volodymyr Nedohoda med mer än 20 års erfarenhet av utvecklingar av kulturhus och publika sammanhang och med internationellt arbete på bland annat på festivalen Burning Man. Efter den utökade invasionen såg han omedelbart behovet av både fysisk och mental rehabilitering och startade 2023 organisationen Victory Beats. Det har växt till en av de mest innovativa utvecklingshubbarna för musikterapi och arbetar på tre nivåer.

Rehabilitering som riktar sig till både barn och vuxna som lider av krigsrelaterade trauman. Man börjar med att adressera varje individs behov, vilket kan inkludera både fysisk och mental rehabilitering, kring stress, sömnlöshet, PTSD etc, där man också tar in såväl psykologer som fysioterapeuter och där man också skapar hjälpmedel för att fortsätta att spela musik, eller kanske börja med musik trots utmaningar.

Den andra nivån handlar om inkluderande ensembler där man arbetar konkret. Hur fortsätter man med musik trots allvarliga skador? Vilken hjälp behöver musiker med proteser eller anpassade instrument för att fortsätta att spela? I  förlängningen blir dessa inspiratörer till att försöka leva ett så rikt liv som möjligt.

Den tredje nivån är att omsätta dessa erfarenheter i verifierade vetenskapliga metoder och man jobbar nu med en av sina patienter i ett forskningsprojekt med Harvard i USA. Det vi hoppas åstadkomma är att knyta samma Victory Beats med de svenska akademierna inom både vård, hälsa och musik. Läs mer här: https://victorybeats.org/en/

 

Valentyna ”Valja” Levchenko

Valentyna Levchenko är en sångerska, körledare och musikterapeut som långt före 2022 arbetat med musikterapi och sång som verktyg för gemenskap och sammanhållning. Hon har också samlat och synliggjort den rika ukrainska traditionella sångtraditionen som ofta traderats helt i muntlig form. Efter den fullskaliga fick hon som hon själv lakoniskt påpekar en enorm bas av ”övningsobjekt” i form av traumatiserade veteraner och civila. Hon har under åren utvecklat alltmer finstämda metoder för att genom sång och körverksamhet lösa upp låsningar och hitta hopp, glädje och framtidstro i en annars förtvivlad vardagssituation. Körsång är basen i hennes terapeutiska verksamhet. Att hon har haft ett långvarigt samarbete internationellt och improviserat tillsammans med bland andra Bobby Mc Ferrin och toppmusiker från Brasilien, där hon tillbringat mycket tid, gör att hon också för in en bredare palett av musik. Hon var en av de uttagna talangerna i Resonate UA och även hon en person som vi kommer att bjuda in till Sverige. Läs mer om Valentyna här:

 

Hur tar vi detta vidare?

Dessa tre exempel är lika självklara som innovativa förhållningssätt till en extrem situation. Tre personer använder sina specifika erfarenheter och kunskap för att skapa något positivt mitt i det fruktansvärda. Och där musikens kraft är helt central.

Idag mer än någonsin är kanske det viktigaste att lära oss av vår omvärld. Vi behöver stoppa den nedmontering av musikens värde vi sett under många år och i stället börja se på musik som en grundläggande funktion i samhället.

Devalveringen av musik gäller inte bara Tidöregeringens kulturpolitik utan går längre tillbaks och är något som genomsyrar hela samhället. Från politik till marknaden och publiken. Vi måste sluta att ta musiken för given, sluta att ”glömma bort” återväxten, och se och uppvärdera utövarna, musikerna, artisterna, teknikerna, och alla bakom scenen, i studiorna. Musiklivet är en helhet och en avgörande del av vår tillvaro. Och om det är något vi har att lära av Ukraina så är det hur djupt rotad förståelsen för detta är i hela det ukrainska samhället.

Att ta del av de smärtsamma erfarenheter som musiklivet där har gjort, men också förstå hur det blivit en överlevnadsstrategi både för individen och samhället, det är något vi bör göra för att stötta och visa respekt för Ukraina. Men vi måste också förstå vilken skatt av erfarenheter och inspiration det här utgör. Som Volodymyr uttrycker det ” after all, people affected by trauma are everywhere”.

 

Ragnar Berthling, verksamhetsledare Musikcentrum Öst och en av initativtagarna till Resonate UA.